Med inspiration från husguden Sara Bäckmo, har Karolina Flink-Berndtsson hittat en nytändning i odlingen – numera odlar hon cirkulärt, året runt, och tävlar med sig själv om att producera ännu fler fantastiska grönsaker till sin familj. Att hon dessutom bara bor deltid där hennes odlingsland finns stoppar inte Karolina!
Det är en varm och härlig junidag 2020. På den anrika Westra Långekärrs Gård i Klövedal är familjen Flink-Berndtsson deltidsboende. Här har Alfs släkt bott i många hundra år och brukat markerna som omringar den klassiskt bohuslänska trävillan.
– Det var en självförsörjande gård, men det var tufft. Pappa har berättat att barnen hade legat här inne på kvällen en vinter och lyssnat på föräldrarna ute i köket som sa att ”måtte inte koa dö i vinter för då hamnar vi på fattighemmet allihop”. När jag växte upp så var det häst som användes och de hässjade hö på gammalt vis med höstackar och körde in i ladan här. Det är rätt fantastiskt att få ha varit med om det, för de flesta hade gått över till traktorer på den tiden. Vi hade alltid en särskild sorts potatis som vi odlade här som vi fick plocka hur mycket vi ville av. Den var så god den där Tjörnpotatisen men det är ingen som vet vilken sort det var. Det skulle ha varit intressant att få reda på vilka sorters potatis det var som de odlade här på Tjörn på 1960-talet och om det är någon som har de där kulturarvssorterna kvar, säger Alf.
KAROLINA FLINK BERNDTSSON
____________________________________
Hemma hos: Karolina med maken Alf och barnen Hilding och Svea på släktgården i Långekärr
Jobbar som: Egenföretagare inom evenemangsbranschen
Tjörnbor sedan: Bor här på somrar och helger, övrig tid i lägenhet i Göteborg
Favoritplats på Tjörn: Vi är ju väldigt mycket här på gården men hela Klövedal är ett väldigt vackert område på Tjörn. Hilding och Alf cyklar mountainbike med Friluftsfrämjandet och det är ett väldigt bra sätt att upptäcka nya ställen på Tjörn
Numera är det Karolina som har tagit över stafettpinnen och odlar grönsaker av fantastisk kvalitet här året runt. Att hon roddar 250 kvadratmeter frilandsodling och 32 kvadratmeter växthusodling på fritiden, är både imponerande och inspirerande.
– Jag tycker att det är så viktigt med bra mat, så jag blir nästan lite besatt av att vi ska äta våra egna grönsaker. Jag är en sådan tävlingsmänniska, så varje gång jag måste köpa grönsaker i affären så är det ett nederlag för mig, säger Karolina.
När uppstod ditt intresse för odling?
– Jag är självlärd och har alltid odlat, för jag tycker att det är väldigt roligt, men här ute på gården började jag odla 2005. Sedan blev det en sådan nytändning när jag upptäckte Sara Bäckmo, hon har frälst hela odlings-Sverige genom att avdramatisera odlingen. Jag tyckte det var meningslöst att bara så morötter en gång om året och sedan var det slut. Det här cirkulära tänket som Sara Bäckmo har fått till; att så lite men ofta, och just det här med hennes vinterodling, är så bra. Så jag började med vinter- och täckodling och då fick jag till den här helheten i min odling. I och med att vi inte bor här på heltid så måste jag hitta sätt så att det fungerar ändå, jag måste se att det rullar på i ett slutet system, säger Karolina.
Alf och Karolina är intresserade av gårdens och släktens historia. 
”Vi jobbar mycket så det här är våran oas, vår rekreation, det är hit vi kommer för att ta det lugnt”, säger Karolina.
Blir du stressad över odlingarna ibland när du är inne i stan?
– Ja det blir jag! Fråga Alf. ”Nu odlar du för mycket igen, Karolina”, brukar han säga till mig. På baksidan av växthuset har jag det dåliga samvetet. Det är 300 kålplantor som bara står och väntar på att få komma ut i landet. Bara det att du ska plantera om plantorna, förvara dem, vattna dem, de ska överleva och växa till och så ska du få ut dem i landet. Men under pandemin har vi kunnat bo här ute på gården mer för vi har kunnat jobba hemifrån mycket och det har gjort skillnad för mig. Jag har hunnit med mycket mer och ligger mer i fas än tidigare år, säger Karolina.
”Huset var renoverat på 1960-talet så vi har återställt allt i ursprunglig stil. Vi visste inte att det var en bakugn här utan det var en granne som berättade det. Vi tog fram borren direkt efter att hon hade gått och kollade, och där fanns den!”. 
I köket brygger Karolina egen Kombucha. 
Du odlar cirkulärt året om, berätta!
– På hösten när frosten kommer skördar jag de sista tomaterna i växthuset och börjar rensa ut. Efter det plockar jag in kål, mangold, persilja och andra plantor utifrån landet, in i växthuset, så att jag har en bra och skyddad samlingsplats därinne. Vartefter tomater, paprikor och chili börjar ge upp så kan de andra grödorna förlänga säsongen. Då försöker jag även så pluggar med köldtåliga gröna blad som kan växa i vinter. Jag sår spenat, ruccola och asiatiska bladväxter som klarar av frosten. Jag hade mangold och kryddor nästan hela förra vintern, säger Karolina och fortsätter:
– Men sedan någonstans där i januari så är det bara kål. Jag låter alla stockarna av brysselkål, rosettkål och svartkål stå kvar ute i landet. Då brukar jag också börja förodla och vintersådderna börjar gro inne i växthuset. I februari börjar ruccola och spenat komma igång igen när ljuset kommer tillbaka och plantorna jag tog in i höstas får en andra andning och kommer igen. Jag återanvänder förra årets plantor hela våren kan man säga, tills de går i blom. Nu i juni har jag precis flyttat in tomaterna här och jag försöker alltid jobba cirkulärt så att det hela tiden går in i varandra. Nu behöver jag börja fundera på vad det är vi ska äta i höst, berättar Karolina.
”Här i trädgårdslandet för jag ett krig mot kirskålen, jag gräver och tar ut alla aggressionerna, terapi kallas det”. 
”Vi äter otroligt mycket lök så här är det fullt med lök. Blommorna är självsådda och då får de växa här. Och så brukar jag spara purjolök från året innan så de kommer blomma snart och det är så vackert.
Brukar du förädla skörden också?
– Nej, jag skördar lite hela tiden istället. Jag gillar inte att hålla på och frysa in grönsaker, det får jag inte till. Utan jag försöker odla cirkulärt så att vi hela tiden kan plocka färska grödor ute i landet. Det är som Sara Bäckmo säger; trädgården är ett skafferi, saker och ting gör sig bäst ute på sin växtplats. Det är den filosofin jag också har, säger Karolina.
Då äter ni mycket i säsong?
– Ja, det blir så att vi äter efter säsong och det är ganska roligt. Du hade ju ingen aning om att du skulle kunna äta så mycket grönsaker som du gör när du odlar. I och med att du har fri tillgång till det som finns här och nu, ja då uppfinner du rätter och äter det som finns. Där man lite snål också för du vill ju ta hand om det du odlar, för det är så mycket jobb bakom. Vi har mer grönsaker än kött i köttfärssåsen, jag hackar till och med ner stjälkarna, det blir god smak från det och du behöver aldrig använda buljongtärning, säger Karolina.
KAROLINAS BÄSTA ODLINGSTIPS
___________________
1. ODLA CIRKULÄRT
Så lite men ofta, istället för att stressa ihjäl dig på våren och sedan luta dig tillbaka och tänka att ”nu har jag gjort mitt”. Kör istället en timme om dagen. Det är ett ganska trevligt format, att hitta en lunk i sitt odlande och göra lite men ofta. Ska du exempelvis så bönor – så då inte hundra plantor på en gång utan börja med tio stycken och efter två veckor sår du tio till, så att du hela tiden sprider ut det. Då blir det hanterbart, du kan överblicka det på ett hel annat sätt, du jobbar inte ihjäl dig och sedan har du både plantor och skörd utspritt hela tiden. Om du börjar i det lilla på det sättet så blir det mycket enklare att skala upp sedan, för då blir det inte så stora steg.
2. TÄCKODLA
Du slipper ogräset, du behåller fukten på ett helt annat sätt och får en helt annan mullhalt i jorden.
3. TÄCKODLA POTATIS
Jag förgroddar potatisen och sedan sätter jag ner den en bit i jorden och täcker blasten med täckmaterial. En del potatis kommer ju upp efterhand, men jag ser till att det alltid finns mycket täckmaterial så att inte solen når ner. Det funkar faktiskt och det blir bra skörd av det. Fördelen är att jag kan låta potatisen ligga hela hösten för den fryser inte, så jag behöver inte hålla på och gräva upp den.
Vad är omställning för dig?
– Vi har kommit alldeles för långt ifrån naturen, med hela urbaniseringen och att vi importerar väldigt mycket mat. Vi har ingen känsla för vår relation till naturen eller hur vi äter och lever längre. Gamla beprövade traditioner som att syra, baka surdegsbröd och bara det här snacket om tarmfloran som vi håller på med nu, det är inga nyheter, utan det är ”back to basics” skulle jag snarare vilja säga. Det handlar om att komma tillbaka till att du kan snurra runt din egen familj eller släkt på gamla metoder och leva ett gott och hälsosamt liv. ”Mycket i det lilla” och jag gillar det småskaliga för då blir det kvalitet också. Det blir känsla och samtidigt också en nedvarvning, säger Karolina och fortsätter:
– Om jag tänker utifrån vår lilla familj, vi mår så otroligt mycket bättre av att leva på det här sättet. Att ha nära till naturen, till våran mat och nära till det som faktiskt betyder någonting. Sedan kan du titta ur ett större perspektiv. Du kan titta på Tjörn och se hur härligt det är att vi kan köpa Surdegs-Lottas bröd här, eller åka ner till Gro & Grönts grönsaksbod, eller handla Tjörn-potatis på Ica. Att det finns varor som kommer från Tjörn, det gör mig stolt, säger Karolina.
Den här använder jag till min hydroponiska odling inne stan på vintern. Jag har haft egen sallad och kryddor, det funkar smidigt. 
”Jag kör Bokashin mer som godis. Nu när jag sätter ut tomaterna exempelvis så har jag grävt diken i bäddarna där jag lägger ner Bokashin. Jag vattnar med lakvatten, det är kalas, det märker man ju”. 
Vad vill du se på ett omställt Tjörn?
– Något jag grunnar på och oroar mig mycket över är hur alla marker växer igen, det gör ont i hela min kropp. Hur kan vi kraftsamla kring att motverka att Tjörn växer igen? Att vi tar tillvara på gamla kulturmarker och bevarar det gamla kulturlandskapet. Det här med små gårdar och småskaligheten, det är så Tjörn har fungerat i alla tider. På Orust hade de ju stora gårdar, men på Tjörn fanns inte marken, så de fick vara allkonstnärer här. De var ute och fiskade sill, höll på med jordbruk, hade en liten affär och fick göra dagsverken på olika sätt. Det är därför det finns så mycket företagsamhet här och den där driften skulle jag vilja få igång igen. Hur kan vi värna den driften och allsidigheten på Tjörn?, säger Karolina.
– Sedan hoppas jag också att Tjörns kommun kan se att de kan bevara ön istället för att exploatera den. De här planerna att de skulle bygga höghus och ett stort konferenshotell här ute och exploatera sönder den historien som finns här? Vänd på det istället – varför åker turisterna hit? Det är inte för att se ännu ett höghus utan för att se röda sjöbodar, skärgårdshus, havet och naturen, skärgård och Bohuslän. Och det är inte Bohuslän om det står en skyskrapa i Skärhamn, det är helt galna idéer. Återigen; ”back to basics”! Vad är Tjörn, vad har vi för värden här, vad är det vi ska vara stolta över? Nu har vi pengar så att vi kan skapa andra förutsättningar och då kommer vi återigen ifrån grunden och det är det som är så tråkigt. Det är därför jag gillar Klövedal för det känns som att det är en lite orörd del av Tjörn och jag hoppas att det får fortsätta vara det. Så att inte all jordbruksmarken görs om till villaområden och att kommunen får för sig att nu ska vi bli 30 000 fastboende på Tjörn och dubbla befolkningen på årsbasis. För då bygger vi sönder ön och det måste finnas fler värden, avslutar Karolina.
Text och foto: Emilie Cederquist