Gunilla Forsman, ordförande Omställning Tjörn, inledde seminariet och påminde om vad hållbar utveckling är enligt FNs definition med 17 punkter. Gunilla informerade också om kommande aktiviteter, med ”Framtidsveckan Tjörn” den 11-18 maj.  EgnaHemsfabrikens koncept ”Mat och Prat” har ett tillfälle på Bräcke den 7 maj, med Potatisuppropet, där bl. a. stjärnkocken Fredrik Gustafsson ska delta.

Kerstin Littke, som driver Hoga Saluhall, berättade att ca 20% av deras försäljning kommer från Tjörn, resten från andra håll i V Götalandsregionen, och påtalade att det finns ett utrymme att producera mer mat på Tjörn. Hon informerade också om att de fått många svar angående mark som kan bli tillgänglig för andra att odla på.

Därefter tog moderator Niklas Wennberg ordet, och lämnade över till första programpunkten, där Morgan Bråse berättade om ”Sillen och Klädesholmen”. Morgan gick in på lite historia om Klädesholmen och Koholmen, som har en silltradition sedan år 1594 med både sillindustri och trankokerier. Trankokerierna exporterad olja till olika länder i Europa, och i den hanteringen hälldes det resterande grumset direkt ut i havet, vilket inte var bra för havslivet. Detta generade den första reella klimatdiskussionen i Sverige. Morgan påminde oss också om hur näringsrik sillen är. Vi fick ta del av lite historia från Klädesholmens Konservfabriker. Idag handlar det mycket om att utveckla och hitta nya användningsområden för sillen.

Morgan Bråse berättade om ”Sillen och Klädesholmen”.

Nästa punkt på programmet hölls av Niklas Wennberg och handlade om ”Landbaserad odling”. Man kan odla Fisk i Hus, vilket ger vattenbruk som inte förstör haven och som skulle ge miljontals hållbara jobb i världen. Enligt Niklas behöver Sverige 160.000 ton sjömat för att följa kostråden, idag används ca 130.000 ton, varav 30.000 är ”svensk”, här finns alltså mycket att göra.
Vidare informerade Niklas om projekt på Tjörn, där man tittar på hur samverkan kan ske mellan fiskebåtarna och landbaserad fiskodling. Niklas berättade också om ett Center för omställning, kretslopp och social byggande.

Niklas Wennberg berättade om ”Landbaserad odling”.

Därefter gick Ellen Schagerström, marinbiolog, in på Vattenbruk för flera arter – Samodling av arter: ”Bättre tillsammans – Hur kan vi få hållbar mat från havet?”. Hon inledde med att påminna oss om att fiskfoder ofta inte är hållbart producerat. Dessutom är fiskens avföring inte heller alltid så bra för havslivet. Exempelvis kan partiklar från avföringen ge algblomning. Filtrerande arter som musslor och sjöpung är då bättre att odla, dessa tar upp de små partiklarna. Det som sedan blir kvar kan arter som Sjögurkor, Sjöborrar, Havsborstmaskar äta upp. Havsborstmaskar kan dessutom göras fiskfoder av. Detta visar att om fisk och musslor samodlas, kan man därmed skapa ett hållbart kretslopp. Ellen avslutade med att berätta om sin egna havsdröm: Respektera andra arter lite mer.

Ellen Schagerström berättade om samodling av arter.

Karolina Martinsson från Styrsö tog därefter över. Hon pratade om ”Framtidens blå mat, Långsiktigare val för friskare hav”. Karolina började tidigt intressera sig för sådant som vi andra kanske betraktar som skräp, såsom blåstång. Vad skulle 

den kunna användas till? Att ge tången den självklara plats i vår matkultur som den egentligen alltid borde ha haft har blivit lite av hennes mission. Att odla vad vår jord behöver, när och där det behövs, och andra hållbara matfrågor, är viktigt, allt hänger ihop, och det vi odlar på land ger sina spår i havet. Hur kan jag välja att äta som inte gör skada utan istället gör nytta? Tången är väldigt näringsrik, den konkurrerar ej med landbaserad odling, kräver ingen bevattning eller konstgödning. Den växer på vintern, och är en regional gröda med hög spårbarhet som skördas då ingenting annat skördas på svenska åkrar. Tången har många miljöfördelar: positiv inverkan på vattenkvalitén, den renar växtplatsen, och bidrar till mindre försurning av våra hav. Den har kort transport från skörd till förädlingslokal, ger ökad inhemsk försörjningsgrad, och har mycket lite påverkan på havsbotten. Karolina avslutade med att tydliggöra att tångodling bidrar till 8 av de 17 globala klimatmålen.