Datum: 12 maj 2024
Plats: Tyftsalen, Billströmska folkhögskolan
Moderator: Kerstin Littke
Gunilla Forsman, ordförande Omställning Tjörn, inledde seminariet och presenterade programmet för Framtidsveckan Tjörn, som hålls 11-18 maj, med final längs Säbyvägen kl 10-15, den 18 maj.
Gunilla berättade också om Potatisuppropet i samband med Mat och Prat på Egnahemsfabriken på fredagen den 17 maj. ”Skippa bilen under milen” är ytterligare ett evenemang som startar 12 maj och pågår till september 2024.
Vidare välkomnade Gunilla Eva Green, som gav publiken en del om historien bakom Billströmska Folkhögskolan, som invigdes 1876. Tanken med skolan var att skapa allmän och medborgerlig bildning, med bl.a. kurser som handlade om omställning utifrån samhällets behov. Eva berättade också om Karl Nordström-föreningen. Karl Nordström var en känd konstnär på Tjörn, som också hade mycket verksamhet på Folkhögskolan.
Kerstin Littke, projektledare för projektet ”Samverkan Hoga Saluhall” och som också driver Hoga Saluhall, tog sedan till orda. När man i projektet ställde frågan till varandra: ”Vad är hållbar utveckling här på Tjörn”, kom Elin Röös upp som en person som skulle kunna hjälpa oss framåt i denna viktiga fråga.
Därefter lämnade Kerstin över till Elin Röös, Lektor på SLU i Uppsala. Elin drömde tidigt om att bli bonde, och köpte en gård i Roslagen. Att driva gården lyckades inte så bra, i stället började Elin doktorera på SLU år 2008, där hon idag forskar om omställning och konsumentbeteende, och också försöker leva som hon lär.
- Vad är hållbarhet? En hållbar produktion håller sig inom planetens gränser och tillgodoser våra basala behov.
- Vad är målet med livsmedelssystemet? Det borde vara en kost som alla mår bra av, och att systemet är rättvist för alla. Grunden är att vi har en planet som klarar av det.
Klimatet – vår tids ödesfråga. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan väder och klimat; klimat är vädret över en längre tid. Just nu befinner vi oss vid en uppvärmning av 1,3 grader, på god väg att överskrida målet 1,5 grader. Elin visade exempel på vad det faktiskt betyder och tydliggjorde att detta i mångt och mycket är den rika världens ansvar, där de 20 rikaste procenten orsakar hälften av utsläppen.
Maten – hur påverkar den klimatet? Matproduktionen står för en fjärdedel av alla utsläpp. Man kan alltid bryta ner utsläppen till delar som endast är några procent och framhärda att dessa få procent inte betyder något, men summan av alla små bidrag ger en stor helhet.
I allt detta kan vi tydligt se att västerländska kostmönster inte är hållbara:
Vi har utsläpp av växthusgaser, där utsläpp från marken producerar både lustgas och koldioxid, särskilt från mulljordar. Dessutom genererar både energianvändning, fodersmältning, gödselhantering stora utsläpp.
Det är bra att använda sig av livscykelanalyser. Var uppstår utsläppen? T.ex. transport, förpackningar, förädling och tillagning, stallgödsel. Mest utsläpp kommer från själva produktionen av maten, medan internationella transporter är förhållandevis effektiva.
Fråga från publiken: Hur fungerar plöjningsfritt jordbruk?
Fördel: Använder lite energi, drar ner koldioxid i marken. Nackdel: bl.a. behövs mer ogräsmedel. Man måste också tänka mer på sin växtföljd, i vilken ordning ska man odla olika växter. Samodling av olika grödor kan vara bra.
Produktion av kött från prima råvara innebär en förlust av energi och protein.
Mycket spannmål används idag som djurfoder, dock väldigt olika i olika länder. Om vi i stället åt all denna spannmål skulle vi kunna föda ytterligare 3 miljarder människor!
Vad vi gör påverkar miljön på många olika sätt, exempelvis användning av bekämpningsmedel, jordbruksmark som breder ut sig, eller som växer igen, eller jordbrukslandskap som förändras. EU har under lång tid aktivt drivit jordbruket mot stora produktionsanläggningar.
Elin visade sedan lite om mjölksektorns utveckling över tid, där antalet mjölkgårdar har minskat drastiskt men antalet mjölkkor per gård har ökat mycket. Mjölkproduktionen totalt är därmed i stort sett samma sedan 1990.
Hållbarhet är inte bara miljö, utan även exempelvis djurvälfärd, antibiotikaanvändning, markbördighet, kulturella värden. Och för detta krävs en politik som styr i rätt riktning.
Elin kom med några tips för hur vi kan jobba vidare, genom att ta fram framtidsscenarier:
Vi bör sätta upp ett antal mål för oss på Tjörn.
Vi bör också sträva efter en djurhållning med djur som äter restprodukter (gris och fågel) och betesmark dvs hagar och ängar, för kött och mjölkproduktion (kor och får). Åkermarken ska i första hand användas för matproduktion, som ger näringsrik kost, försöka minimera importen.
Max 0,21 hektar åkermark per person för kosten. Och jordbruket ska vara fossilfritt. För detta behövs mycket mer naturbetesmark.
Hållbar livsmedelsförsörjning är en balansakt av många aspekter och insatser på kortare och längre perspektiv.
Elin avslutade med några råd för hållbart ätande:
- Minska konsumtionen av kött, mjölk och ägg,
- Välj produkter med trovärdiga certifikat såsom KRAV, Svenskt sigill etc.
- Försiktighet med produkter från tropiska regioner
- Köp gärna från mindre oberoende producenter
- Släng inte mat
- ENGAGERA er, var en förebild,
- Rösta, och var med och driv förändring
Kerstin Littke avslutade seminariet med att fånga upp tanken med Framtidsscenarier, detta kan vi ta tag i och faktiskt göra tillsammans.
Text: Anneli Brander Nilsson
